Luften har gått ur mig, har ingen ork alls. Livet känns jobbigt och jag vill bara att det ska vända. Jag vill må bra, få känna glädje och njuta av livet. Men just nu så orkar jag knappt andas längre.

Jag försöker o försöker men det känns som att jag står o stampar på samma ställe hela tiden. Jag kommer ingenstans, jag står kvar.

Igår var jag iallafall ute med barnen och lekte, det e så fint o se mina små leka och vara glada och för en stund så kände jag mig glad. Mina barn gör mig glad. Dom är mitt allt!

Jag har fått höra hårda ord, om att jag inte kan ta hand om mina barn, av människor som inte bor med oss, som är med i vår vardag och det tycker jag är så ledsamt och jag blir sårad till tusen. Allt jag gör, gör jag för deras skull, det är pga dom jag fortfarande lever. Dom och min man, jag älskar min man. Han är helt underbar! Mitt livs stora kärlek! Det är vi mot världen, alltid tillsammans och alltid fulla med kärlek till varandra. Vi är ett bra team! Han e såååååå underbar!!! Jag älskar dig gubben!!! <3

Nu ska jag snart ta o börja med maten...idag blir det klyftpotatis, köttfärs med krosstomater och så fyller man det i tunnbröd med chili/paprika creme fraiché och vitlökssås....sååå jäkla gott!!

Tack o hej// Sofie

Postad i Allmänt