Fikat
(0) Idag har jag varit o fikat o shoppat med finaste linda <3 !!! Jättemysigt... tog även 2 nya hål i öronen..
Men när jag kom hem kände jag mig riktigt hängig och svettades som en jävla gris...o jag brukar ALDRIG svettas annars...men hade såklart feber...38.1 så jävla tråkigt!
så nu e gubben min o hämtar kidsen på dagis...
Imorgon är det möte med soc...fan va jobbigt!!! Hoppas min karl för hjälp med att få nån samtalskontakt...tror han behöver ventilera mycket om det som hänt, vadf jag blivit utsatt för, hur det har påverkat¨vår familj...ja en massa saker som han säkert går runt o bär på...ser att han inte mår så bra. Och jag blir så jäkla ledsen..vill bara att alla ska må bra!!!
Jag är egentligen skiträdd! Jag tror inte folk förstår hur rädd jag är...det var första gången jag nånsin sa att jag är rädd...och det sa jag förra veckan till min psykolog...jag e så rädd så jag vet inte vad jag sak göra. Jag känner mig som en liten 4åring som måste slåss mot världen helt själv. Som ett barn som blivit utnyttjad och slagen och lämnad själv. Ingen vill veta av mig, jag var inte önskad, jag var bara ett problem, ett verktyg för min pappas idiotiska sexuella läggning, en pedofil, ett barn man tog tag i, gjorde vad man ville, bad mig hålla käften, hotade med slag och att bli lämnad helt själv. Att jag var/är äcklig, ful, fet, ingenting nån någonsin skulle vilja ha. Alla gånger då jag försökt spy...
Flera flera gånger jag stod framför toaletten och hulkade, mindes ögonblicken från övergreppen, hulkade återigen, mådde så illa, är så äcklad. Jag slutade äta, jag åt ingenting, det enda jag fick i mig var små små bitar med sura äpplen. Till slut blev jag inlagd pga att jag behövde näringsdropp, gick ner 35 kg på 2-3månader... Jag kommer inte ihåg vad som hände innan jag blev utskriven för i min journal står det något om min pappa och att han varit "dum". Jag har inget minne av att jag pratat med henne om det...det var första gången....sen blev jag hemskickad med en remiss till psyk så jag skulle få en kontakt...några veckor efter det gjorde jag ett självmordsförsök. Skar mig, tog en massa piller, blev hämtad med ambulans och bröt ihop totalt.
Låg inne i flera månader..vågade inte berätta nånting på 2 månader....i början låg jag bara i sängen, jag orkade inte vara vaken, jag sov och var helt apatisk, jag orkade inte med besök, orkade inte prata med någon. Jag bara låg....
SEN började allting igen...samtalen och hoten att jag skulle hålla käften, att jag skulle bli av med mina barn, att han skulle döda mig. Där och då tog det stopp för mig. Inte EN gång till...!!! Han ska faaaan inte röra mig en gång till! Den jäveln, idioten, grisen äcklet!!! Sedan dess har han inte fått komma i närheten av mig och min familj. Vi flyttade till andra sidan stan. Jag har mött honom 3 ggr sen sista övergreppet... men mer om det i nästa inlägg för nu kommer barnen!!
Puss// Sofie
Men när jag kom hem kände jag mig riktigt hängig och svettades som en jävla gris...o jag brukar ALDRIG svettas annars...men hade såklart feber...38.1 så jävla tråkigt!
så nu e gubben min o hämtar kidsen på dagis...
Imorgon är det möte med soc...fan va jobbigt!!! Hoppas min karl för hjälp med att få nån samtalskontakt...tror han behöver ventilera mycket om det som hänt, vadf jag blivit utsatt för, hur det har påverkat¨vår familj...ja en massa saker som han säkert går runt o bär på...ser att han inte mår så bra. Och jag blir så jäkla ledsen..vill bara att alla ska må bra!!!
Jag är egentligen skiträdd! Jag tror inte folk förstår hur rädd jag är...det var första gången jag nånsin sa att jag är rädd...och det sa jag förra veckan till min psykolog...jag e så rädd så jag vet inte vad jag sak göra. Jag känner mig som en liten 4åring som måste slåss mot världen helt själv. Som ett barn som blivit utnyttjad och slagen och lämnad själv. Ingen vill veta av mig, jag var inte önskad, jag var bara ett problem, ett verktyg för min pappas idiotiska sexuella läggning, en pedofil, ett barn man tog tag i, gjorde vad man ville, bad mig hålla käften, hotade med slag och att bli lämnad helt själv. Att jag var/är äcklig, ful, fet, ingenting nån någonsin skulle vilja ha. Alla gånger då jag försökt spy...
Flera flera gånger jag stod framför toaletten och hulkade, mindes ögonblicken från övergreppen, hulkade återigen, mådde så illa, är så äcklad. Jag slutade äta, jag åt ingenting, det enda jag fick i mig var små små bitar med sura äpplen. Till slut blev jag inlagd pga att jag behövde näringsdropp, gick ner 35 kg på 2-3månader... Jag kommer inte ihåg vad som hände innan jag blev utskriven för i min journal står det något om min pappa och att han varit "dum". Jag har inget minne av att jag pratat med henne om det...det var första gången....sen blev jag hemskickad med en remiss till psyk så jag skulle få en kontakt...några veckor efter det gjorde jag ett självmordsförsök. Skar mig, tog en massa piller, blev hämtad med ambulans och bröt ihop totalt.
Låg inne i flera månader..vågade inte berätta nånting på 2 månader....i början låg jag bara i sängen, jag orkade inte vara vaken, jag sov och var helt apatisk, jag orkade inte med besök, orkade inte prata med någon. Jag bara låg....
SEN började allting igen...samtalen och hoten att jag skulle hålla käften, att jag skulle bli av med mina barn, att han skulle döda mig. Där och då tog det stopp för mig. Inte EN gång till...!!! Han ska faaaan inte röra mig en gång till! Den jäveln, idioten, grisen äcklet!!! Sedan dess har han inte fått komma i närheten av mig och min familj. Vi flyttade till andra sidan stan. Jag har mött honom 3 ggr sen sista övergreppet... men mer om det i nästa inlägg för nu kommer barnen!!
Puss// Sofie
Postad i Allmänt