Jag skulle göra vad som helst för att få leva och känna mig levande. Med DIG älskling, utan dig och barnen klarar jag mig inte. Utan er hade jag inte levt idagoch det är jag helt 100 på. Vad skulle jag då ha och leva för? Minnena är så fruktansvärt jobbiga, det är äckligt och jag skäms.
Jag skulle fan göra allt för er!

Igår grät jag jättemycket.... tårarna sprutade och jag var så himla ledsen. Jag ställer till det hela tiden, utan mig skulle livet inte vara såhär för min man och våra barn. Utan pappa hade jag aldrig mått så här dåligt.

Hur kan man vilja en människa så mycket ont, så mycket smärta? Och speciellt gå på en 4 åring och våldta...jag fattar inte, och jag kommer nog aldrig fatta. Han är sjuk, riktigt störd! Han bryr sig inte ett skit, han har behandlat mig så illa, slagit mig, våldtagit mig gång på gång, bundit fast mig, torterat mig, hotat att döda mig. Jag var bara ett barn, ett oskyldigt barn...

Mitt hjärta är brustet men jag tror aldrig det har varit helt nån gång.

Jag vill inte skada min familj nå mer...jag vill kunna funka normalt...jag VILL VILL VILL!!!!

Ärren på armarna matchar min själ
Jag är trasig på insidan
men visar det ej
Hålla allting inne
Inte berätta, inte komma ihåg
Men fan vad jag gråter inombords
Tuff på utsidan
Ett tunt litet skal
Regnet öser men jag står kvar
Ute i kylan
Vill inte synas, vill inte se
Vill inte finnas, vill inte mer

// Sofie

Postad i Allmänt